Den här veckan har jag lärt mig mer om tankens kraft. Att kroppen lyssnar och tror att tanken är sann. Hjärnan förstår inte att det är skillnad på tanke och verklighet. Om vi börjar betrakta våra tankar, utan att gå in i dom, ja då skapar vi det där mellanrummet som kan befria oss från det som känns jobbigt. Observera dina tankar, vad säger dom, går de på repeat, kanske är de gamla och ältande över det som varit, eller spelas de upp som skräckorosfilmer inför det som skulle kunna hända framöver? Vi lär känna oss själva genom att bli mer medvetna om vilka tankar som snurrar. Men vi behöver också gå vidare. Framåt. Så. Släpp taget. Förlåt dig själv, gamla fiender och oförätter. Fokusera på tillit istället för oro. Ankra i här och nu. Lägg undan mobilen. Stilla hjärnan med medveten närvaro. Ta ett par djupa medvetna andetag. Och frigör energi som läker❤️